Kreditupplysning

Att inte få betalt för den tjänst man har utfört eller vara som man har levererat är något du som företagare vill undvika. Det är därför en god idé att ta reda på vem du gör affärer med redan innan du åtar dig uppdraget.

Genom att exempelvis ta en kreditupplysning kan du få information om köparens betalningsförmåga och bilda dig en uppfattning om vilken risknivå motparten har. Det gör att du kan sätta adekvata betalningsvillkor, så som 30 dagars betalningstid eller betalning i förskott.

Kreditupplysning

Du kan ta kreditupplysningar på såväl företag som privatpersoner. När det gäller upplysningar på privatpersoner behöver det däremot finnas ett legitimt behov, vilket anses finnas om ni avser att ingå avtal – exempelvis ett fakturaköp, avbetalning, kreditköp, kreditavtal, borgensavtal, leasingavtal, hyra av bostad eller anställningsavtal (specifika tjänster). Innan upplysningen kan utföras behövs ett godkännande från personen den avser.

Vad som brukar ingå vid personupplysningar:

  • Detaljerad personinformation
  • Inkomstuppgifter några år tillbaka i tiden
  • Information om betalningsanmärkningar
  • Information om bolagsengagemang
  • Information om fastighetsinnehav
  • Information om kreditvärdighet

Att ta en företagsupplysning kräver däremot inget godkännande.

Vad som brukar ingå vid företagsupplysningar:

  • Detaljerad företagsinformation
  • Ekonomisk information några år tillbaka
  • Årsredovisningar
  • Koncernstruktur
  • Betalningsanmärkningar
  • Företrädarkontroll
  • Information om kreditvärdighet
  • Pågående ärenden hos Bolagsverket

Om du gör affärer med utlandet ökar osäkerheten ytterligare, med tanke på att man normalt har mindre kunskap om företag i andra länder. Det är viktigt att säkerställa kreditrisken och att företagen i fråga är pålitliga. Upplysningar ger dig ett tryggt beslutsunderlag huruvida du går framåt med affären. Omfattningen på data från utländska person- och företagsupplysningar varierar mellan länder, beroende på varje lands legala förutsättningar.

Prospektering – hitta leads och få fler kunder

Du har startat ditt företag och är redo att nå ut med din idé. Det blir ju onekligen väldigt dyrt att höra av sig till alla i hela Sverige – och även om samtliga som potentiellt skulle kunna bli kund också blir det, är det antagligen inte lönsamt.

Prospektering handlar om arbetet att hitta de människor och företag som behöver det du kan erbjuda.

Första steget i prospektering är att identifiera målgruppen. Detta kan du göra på många olika sätt men det handlar om att avgränsa och smala av sökområdet genom att sätta in olika begränsningar. Det är en konst att välja parametrar eftersom det ser olika ut för alla. Ett sätt, om du riktar dig till företag, är att använda SNI-koder.

SNI-koder

SNI är en förkortning av Svensk näringsgrensindelning och beskriver vad det är för verksamhet som bedrivs i ett företag. Den är i sin helhet på fem nivåer: Avdelning (en bokstav), Huvudgrupp (två siffror), Grupp (tre siffror), Undergrupp (fyra siffror) och Detaljgrupp (fem siffror).

Exempel:

G                        Handel (Avdelning)
G 47XXX             Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar (Huvudgrupp)
G 479XX             Detaljhandel, ej i butik, på torg eller marknad (Grupp)
G 4791X             Postorderhandel och detaljhandel på Internet (Undergrupp)
G 47913             … med böcker och andra mediavaror (Detaljgrupp)
G 47914             … med datorer och annan elektronisk utrustning (Detaljgrupp)
G 47915             … med sport- och fritidsutrustning (Detaljgrupp)

Vid prospektering av företag kan det vara tacksamt att använda SNI koder. Vet du att dina kunder finns inom klassificeringen Postorderhandel och detaljhandel på Internet med datorer och annan elektronisk utrustning, kan du enkelt söka upp vilka företag som använder SNI koden 47915.

SNI ingår i ett internationellt system av ekonomiska klassifikationer, vilket betyder att den här typen av prospektering också går att göra för andra länder.